Kevään 2020 ylioppilaskokeisiin ilmottautuneiden tilastosta näkyy, että pitkän ruotsin ja lyhyiden kielten kirjoittajien määrä on vähentynyt. Lyhyen venäjän kirjoittajia on huomattavasti vähemmän kuin aikaisemmin. Pitkää venäjää vielä kirjoitetaan, mutta moni kirjoittajista on äidinkielisiä venäjänpuhujia. Erityisesti saksan ja ranskan kirjoittajamäärät ovat vähentyneet erittäin merkittävästi jo useamman vuoden ajan.
Kevään 2020 tilastoissa huomiota kiinnittää kuitenkin lyhyen englannin kirjoittajamäärän kasvu. Herää kysymys, miksi määrä on kasvanut juuri todistusvalinnan alkaessa. Selittääkö määrän kasvua todistusvalinnasta johtuva taktikointi?
Todistusvalinnan myötä kielivalinnat uhkaavat kaventua entisestään. Toinen tänä keväänä voimaan astunut uudistus on kielten varhentaminen ensimmäiselle peruskoululuokalle. Myöskään varhentaminen ei ole laajentanut tai monipuolistanut kieltenopiskelua, koska opetuksen järjestäjät ovat tyytyneet tarjoamaan varhennettuna kielenä lähinnä vain englantia.
SUKOL ry:n puheenjohtaja Outi Vilkuna varoittaa, että nyt luodun kielitaidollisen tyhjiön paikkaaminen tulee viemään useita vuosia. Puutteellinen ja yksipuolinen kielitaito heikentää suomalaisten opiskelijoiden jatko-opintojen ja työelämän mahdollisuuksia.
Oroväckande siffror i studentprovs statistiken
Statistiken över anmälda till studentskrivningarna våren 2020 visar att andelen skribenter i A-svenska och B-språk har minskat. Antalet skribenter i B-ryska är betydligt mindre än hittills. A-ryska skrivs i samma utsträckning som hittills, men det beror på att många tvåspråkigt ryska studeranden skriver ämnet. Antalet skribenter i speciellt tyska och franska har sjunkit märkbart redan under flera års tid.
Statistiken från våren 2020 visar att antalet skribenter i B-engelska har ökat. Frågan varför antalet har ökat just i samband med att betygsbaserade antagningen tas i bruk väcks. Beror ökningen på att studeranden taktikerar?
I och med den betygsbaserade antagningen finns risken att språkstudierna blir ännu snävare och ensidigare än nu. En annan förändring, det vill säga tidigareläggandet av språkundervisningen till årskurs ett har trätt i kraft 1.1.2020. Tidigareläggandet har inte heller ökat eller gjort språkundervisningen mångsidigare, eftersom de flesta utbildningsanordnare har nöjt sig med att enbart erbjuda engelska som A1-språk.
SUKOL rf:s ordförande Outi Vilkuna varnar att det kommer ta många år att lappa det tomrum i språkkunskap som uppkommit. Bristfällig och ensidig språkkunskap försvagar de finländska studerandenas möjligheter till fortsatta studier och på arbetsmarknaden.